22 november 2009

En liten fundering



Tänk va skönt att man alltid vet hur saker är och förblir.
Oavsett hur trött en annan är så kan det inte vägas upp mot hur trött den andra är. Alltså är det mamman som får gå upp (som alla andra dagar) trots att hon bara har tre timmars sömn i bagaget... Hur kan dej bli så?
Vart har ömsesidig respekt tagit vägen? Ibland undrar man om gräset inte är grönare.....

2 kommentarer:

mamma sa...

Jo du det kan man fundera över..Hoppas du blir bra ifrån sjukdom..Kram mamma

Anonym sa...

Ligg kvar och vänta ut honom, vägra gå upp!! Det är absoliut inte bara du som ska. Puss från Tibro!